I bland blir jag så frustrerad att aldrig nåt Jag gör tillräckligt bra ...
Jag springer som en jävla idiot på BUP , skolan , kommun , habben sliter som fan för barnen .
Men tydligen är det alltid nåt jag skulle kunna gjort annorlunda .... Men FUCK YOU !!!
Grattis som vanligt hamnar min självkänsla under sko sulan .
Städar tvättar bäddar lagar mat och emellan alla måsten så jobbar jag .
Börjat träna för bara MIN skull , as skönt , men samtidigt så kan jag inte hjälpa att känna skuldkänslor över att jag lägger den tiden på mej själv ( vad är det för fel på min hjärna)
Kämpar allt jag kan för att kunna stå upprätt .... Så sluta fäll krokben på mej .
